jessie.blogg.se

ett par i 20-30 års ålder, och dem verkar vara hemma sådär varannan helg, men dra åt helvete vilken liv dem för !  just nu tror jag att dem håller på o riva ner hela huset.. Är det inte musik så är det de andra. funderar strongt på att slå igång barbie girl på absolut högsta volym, bara för att !

 

Telefonen verkar för övrigt ha gett upp, man hör inget  när man ringer och tappar all teckning verkar  ju vara vardagsmat.

 

två katter som är jobbigare än allt jobbig ( ena bara gnäller och har sig, den andra springer omkinr och river ner allting som går. )

 

Praktiken är värdelös.

 

Men vad gör det när jag har världens bästa sambo ? ett nytt jobb och förmodligen ett till på G.

Så varför ska man klaga ?

 

 

 

 

Musiken i bakgrunden, nästan högsta volym och jag har tagit en liten paus. Det här med att städa är inte min starka sida! nog för att jag trivs så otroligt mycket bättre när det är kliniskt rent.men samtidigt , hur kul är det att bo i ett hem som är kliniskt rent konstant ?  nej så lite stökigt är det nog alltid här hemma, fast aldrig så stökigt att det inte går att vara här.

 

Nej, men man kanske ska fortsätta, innan katterna har vant sig vid tystnaden

Planen var att vi skulle gå ut och äta, sedan gå på bio och se Loopers. men det blev inte riktigt så, då restaurangerna vi valt ut ( hade såklart en i reserv utifall att det var fullt) var fullbokade och mitt huvud höll på att explodera. Så vi fick helt enkelt tänka om. En sväng på city gross , lite oxbiffar, en potatisgratäng, cola och sallad senare så satt vi hemma i vårt mysiga kök med tända ljus och mysig musik i bakgrunden och avnjöt en klart godkännd middag! dessert blev det så klart med, en kladdkakka som inhandlats någon helt tidigare fanns i frysen tillsammas med ett paket glass, och så klart en kopp the.

Och eftersom det inte blev någon bio så valde vi en film att se hemma, en film man aldrig kan lessna på. 

Lejon kungen !  Hakuna matatta!

 

Så även om kvällen inte blev som planerat, så vart den mer än godkännd ändå. Nästa helg får vi helt enkelt försöka planera lite bättre. och då tror jag nog att det blir nya bondfilmen som ska ses.

Inte för att skryta, men jag har lätt världens bästa sambo!

För första gången sedan jag flyttade hemifrån ( snart 9 år sedan! ) så känns det som om jag har ett hem.

Jag har av verkat sådär 4 pojkvänner, 8 lägenheter och ett par vänner.  men aldrig har det kännts så bra som det gör nu. och då menar jag aldrig.

Vi har tillsammans en jätte fin lägenhet ( okej, det vi har hunnit med o renoverat iaf..) två mysiga kissar och förmodligen det finaste vardagsrums bordet som går att köpa för pengar. men det är egentligen inte det viktiga. för jag har helt enkelt hittat den enda jag vill leva med, som handen i handsken ni vet.

vi är lika jävliga båda två, älskar att retas och har otroligt barnslig humor. Vi kan sitta och ha de absolut fulaste konversationerna samtidigt som vi har seriösa. vi kan ligga och prata i timmar, fast vi egentligen borde sova.

Bara det lilla som att göra middag och äta den tillsammans.

Här , i våran halv renoverade tvåa i korsta, med den dära spelnörden har jag hittat hem.

 

Hade nån sagt till mig för ett år sedan att det skulle sluta såhär, då hade ja nog bara skrattat och fråga vad det är för fel på dem.

 Tror inte det finns ord för att beskriva hur mycket jag älskar min lilla filmgalning som inte göra annat än o spelar tråkiga spel eller är och spelar hockey. och även om jag aldrig skulle få se på annat än fotboll på tv så skulle jag fortfarande älska dig, för det är ju du.  Du är min raka motsatts,du är hela mitt hjärta.

 

om du skulle försvinna nu , vet jag inte riktigt vad jag skulle ta mig till.

Klev upp för drygt en timme sedan, såg ingen snö och inte heller några tecken på att det skulle komma, men nu jävlar ! från ingenstans så var marken helt plötsligt jätte vit. hade glömt bort att det faktiskt var vinter snart. tills jag kollade ut genom fönstret.

 

Blir hemma i dag med, så jag vet att jag är frisk tills på måndag, då börjar vi om på nytt! men samtidigt så känns det tråkigt att missa praktik. men kan väl inte göra så mycket åt att man blir sjuk ?

 

Därimot så blir jag helt ensam hemma heeela dagen , eftersom sambon ska i väg och säga hejdå till en av killarna som ska sluta på jobbet, men jag tror nog att jag överlever :)

 

 

Jag har alltid haft problem med sömn, kan vara jätte trött, lägga mig i tid , men ändå ligga vaken fram emot 4 på morgonen.Så  jag har en massa appar på telefonen som jag lyssnar på varje kväll, avslappningsövning osv.

igår hittade ja en ny.

 

" Du har kommit fram till en vacker trädgård, de fina blommorna, träden och färgerna ger dig ett lung. Du kan känna dig trygg här. Träden ler mot dig och omfamnar dig, här är en plats du trivs med "

Låter ju mysigt och trevlig , eller hur?

Men mitt i allt blir jag jätte arg, hatisk och orolig. mitt i den här fridfulla platsen så känner jag mig utstirrad och helt enkelt mobbad. träden hånler åt mig. vill mig bara illa.

 

vad är det för fel på mig ?

 

Drömmen i natt bestod av att min sambo tog med mig hem till ett äldre par och deras hund.

mitt i allt förvandlas dem till nån form av terminator! jag får panik när min sambo börjar  slå ihjäl dem och har sig. jag springer ut till bilen och startar den, backar ut och ropar på honom att han ska komma, vi måste därifrån! ( kan tilläggas att jag inte har körkor! )  men han går där, lungn och sansad, som om inget hade hänt, sätter sig i bilen och jag gasar allt vad jag kan därifrån. vi kommer ut i rondellen  och min telefon ringer, det är dags att vakna helt enkelt.

Kliver upp och borstar tänderna, funderar på drömmen och inser att jag fortfarande är halft i den. Han var så lung för att allt var hans plan, och jag var nästa offer!

 

Vad är det för fel på mig ?